Ja det blev ett pass, inte alls så långt som jag hade tänkt, varken distans eller tidsmässigt. Men, men ut kom jag.
Det velades in i det sista vart och hur långt det skulle springas. Men till slut föll valet på ett par bekanta etapper av Sörmlandsleden. Från sommarstället och Österby till Bälgviken för att där kliva på den mycket hemtama men också rätt tuffa stigen till Svalboviken. Tanken var att sedan fortsätta på en lite mindre bekant, men ändå bekant etapp vidare till Hälleforsnäs.
Vädret var bra, men jag gillar väder och den kvava lite fuktiga värmen var det inge fel på. Annars kom och passerade molnen över oss, vissa släppte fram solen i mellanåt och andra lät sina droppar svalka oss.
Farsan som gjorde mig sällskap för dagen och jag hade tagit oss förbi Fålludden och var nästan framme i Sandvik när Farsan fick känningar i sin vad. Och blev tvungen att gå lite. Oftast behöver han gå en bit för att sedan kunna börja springa ingen. Men tanken på att springa längre än till Svalboviken hade vi valt bort för att udvika att det blev mer problem. Jag sprang i förväg. Och nu med vetskapen att det bara skulle bli ca 23 km så ökade jag på tempot. Det var skönt att få mosa på lite.
Med ett par kilometer kvar till Svalboviken så ringde jag skjutsen och så mosade jag på ytterligare.Väl framme kunde jag sitta och fika i godan ro innan skjuts och farsa dök upp.
Det blev en trevlig tur, om än lite kort för att kallas långpass.
Ses
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar