Veckan Upp och Ner!

Ja men precis.

Den gågna veckan har verkligen stoltserat med både toppar och dalar.
Jag höll i den härliga trenden från förra helgen och efter att ha gjort måndagen till en vilodag så var jag ute på intervaller på tisdagen. De kändes tunga och det blev inte så långt, nacken ömmade lite oroande men inget jag tänkte nämnvärt på. Vidare in på gymmet för lite styrka och redan på varv ett av 3 så fick jag en smärtsam huvudvärk. tätt följd av illamående och en ordentligt ömmande nacke.
Så vad hade jag gjort fel, ja den som det visste det. Jag hade inte gjort något annorlunda än mot vad jag brukar.
Vilade några minuter, huvudvärker ville inte riktigt ge med sig men jag satte igång att köra varv 2 och ja det gick inge vidare, huvudvärk och nacksmärta kom tillbaka fortare än kvickt. Det blev hemgång och ett par dagars sjukskrivning.

Att sitta hemma och ha ett huvud som känns som om det sitter löst är inge vidare och sjukt frustrerande. Att få huvudvärk och bli illamående av att gå ut och gå hjälper ju inte. Kroppen ville träna, hjärnan ville träna, men nacken sa ifrån, suck..

Efter att ha vaknat mer eller mindre utan några som helst spår av krämpor på torsdagen så var det dags att träffa sjukgymnasten. Sen skulle kropp och hjärna få sitt.
 
Det blev till att käka en bra lunch och sen ta bilen till Hälleforsnäs där jag styrde stegen mot Sörmlandsleden och etapp 23 som leder till Svalboviken. Sen bar det av.

Terrängen var jobbigare än vad jag hade tänkt mig och jag var lite seg i kroppen, nacken kändes ok så ingen fara där. Det var galet skönt att vara ute och det var riktigt kul att springa på för mig nya stigar, få utforska mig fram. Jag snubblade många gånger och föll ett par, men vad gjorde det, jag trillade bra och höll. Efter 14 km så var jag framme i Svalboviken. Här hade jag kunnat ge mig, kände mig rätt nöjd.
Men bilen stod ju i Hälleforsnäs så det blev till att ta fram den medtagna matsäcken och vila benen ett par minuter innan det bar av samma väg tillbaka igen.

 

Riktigt skön tur. Jag kände mig inte riktigt i form men skönt att vara ute och mysa ändå. Har en liten tanke av att slå ihop den här sträckan med den som går från Svalboviken till Bälgviken och sen ta stigen hem till stugan i Näshulta. Det skulle bli en riktigt bra sträckning och lagom lång inför vårens längre utmaningar då det skulle bli ca 36 kilometer totalt av härlig och blandad terräng.

 

.

















Den här helgen har både jag och Annica sett till
att ta det lungt och vila. Visst lite frustrerande har det varit. Men vi har promenerat en del och Annica har varit ute på sina korta morgon löpturer och idag blev det lite kort myslöp i Vilsta. Nya tag inför en ny vecka helt enkelt.

 

Och så han vi med hen hel del peppigt planerande inför höstens mål och ännu längre fram, vårens äventyr. Nu först står Salomon Trail Tour Sälen på tur. Ska bli riktigt kul att köra deras 20+km bana och vara till fjälls. Ett par veckor efter det så är det dags för en klassiker - Tjurruset, ska bli ordentligt kul att mosa på i skiten. För att 5 veckor senare ge oss iväg till London där jag ska ge mig på Spartan Beast. Hinderbanor är ju helt galet kul och med bestraffningar så kan det ju inte bli annat än toppen.
Och till våren så är nu första äventyret bokat, Kullamannen.

                 

Mycket mer om detta kommer senare...