Det tar sig

 

Sådär då!

Det tar sig, har fått igång löpningen ordentligt nu, eller ja jag har fått till kontinutiten i löpningen kanske missat ett och annat intervallpass på löpbandet men i stället fixat några ritkgit fina distans pass, både tids och distans mässigt. Det känns bra. Riktigt bra faktiskt, känner mig stark och blir inte trött. Det går helt klart att göra något åt farten, det behöver gå lite fortare och är något som jag måste fortsätta jobba på.

Löpglädjen är helt klart med mig och i mig igen, det känns grymt och jag ser fram emot de olika löppassen jag planerar och behöver. Att ha sprungit inne mer än ute i vinter har säkert varit bra, men tusan vad tråkigt det har varit. Nu när vårvädret är här och solen tittar fram ja då är det ju helt galet skönt att vara ute i naturen körandes den motorn man ändå älskar bäst, sin egen. Blanda med underlag, miljö, tempo och sällskap det är riktigt härligt!

 

Inför förra helgen så blev det ett ordentligt långpass som inleddes med att reka väg upp på Faluns högsta topp Hornberget 330 m.ö.h. För att sedan springas mot Lugnet via Bergsstigen och hopptornen. I härligt solsken och med rygga så gick det lätt.

Nästa långa den senaste tiden blev med Annica i fredags en 2 timmars tur, återigen i solsken.

 

Och idag så försökte jag och Robin oss på att springa Vildmarksleden som startar i Bjursås. Det gick bra till en början men kom till att sluta som just ett försök. Vi sprang i bakvänd riktning så började med att ta oss upp på Dössberget och korsade pisterna i Bjursås skidanläggning, snabblöpt och backigt, riktigt härligt. Sen blev det en riktigt lång och fin asfaltsbacke uppåt innan det bar in i skogen igen. En skön stig, gårdagens och morgonens snöfall hade lämnat gott om snö kvar på den som redan låg. Det gav löpningen ett bra motstånd men också ett stabilt grepp, det var kul.

 

Sen kom vi till skaren, bristande skare med olika snöskikt under med olika stark bärighet. Detta var jobbigt, men vi kämpade på, skrattade och hade kul. Ibland var det så djupt som till skrevet ibland så gick det att "smygspringa" uppe på och undvika att kliva igenom. efter cirka 4 kilometer av det här så kom vi till ett vägval och beslutet om att fortsätta eller vända blev oundvikligt. Då det var löpning som var vår tanke och att vi misstänkte att det nog inte skulle bli bättre de närmsta milen så valde vi att vända. Det kändes bra, var nog ett klokt val, även om äventyraren i mig nog blev lite besviken. Vi tog dock tillvara på situationen och det faktum att vi kände till vägen tillbaka och tryckte på lite hårdare hemmåt och de trixiga stigarna upp längs med skidbackarna i Bjursås på tillbaka vägen sög ordentligt i ben och rumpa, en grymt bra känsla.

Nu bär det ju av ner till Kullamanne löpläger på fredag så fram till dess blir det nog bara något lättare pass, för att verkligen vara sugen tills dess och i stället köra annan träning. Dock svårt att toppa den glädje jag finner med löpningen just nu ;)

Säsongens löpplaner så här långt: Vissa är spikade andra är fortfarande frågetecken.

Kullamannen 49 km i maj, Salomon Trailtour Falun 21 km i juni, Salomon Trailtour Globen 21 km i juni, Vansbro terrängmarathon 43 km i juli, Ånga loppet 25 km i augusti, Sälen fjällmarathon 42 km i augusti, Salomon trailtour Sälen 21 km i september, Tjurruset 10 km i oktober.